Riksdagen har sedan tidigare bestämt att kommunernas livsmedelskontroll helt ska finansieras av de avgifter som livsmedelsföretagarna betalar till kommunen. Alla livsmedelsverksamheter, till exempel gatukök, skolkök, restauranger och livsmedelsbutiker, ska därför betala en årlig avgift som täcker kostnaden för den offentliga kontrollen. Hur stor årlig avgift varje verksamhet betalar beror på typen av livsmedelshantering och hur stor omfattning verksamheten har. Ju större risker och ju större omfattning, desto mer kontrolltid. Verksamheter som själva utformar märkning och/eller märker förpackade livsmedel får tidstillägg, eftersom även märkningen tar tid att kontrollera.
Om du vill veta mer om hur kontrolltiden räknas ut och vad extra offenlig kontroll är kan du läsa vår informationsbroschyr om riskklassning för livsmedelsverksamheter här
(word, 880 kB).