
Erik-Anders gården. Foto Lars Lööv
Interiör från flera olika tidsepoker visar bland annat en festsal och tre olika kök som använts i gården. Väggmålningar pryder väggarna och gården är varsamt restaurerad. Kring gården finns en skyddzon som ska bevara den unika miljö som finns i Asta by med dess bevarade struktur.
Gården är privatägd och öppen för allmänheten under sommarhalvåret med visningar, servering och försäljning.

Salen övre plan. Foto Jakob Dahlström
I nomineringen för världsarv har det beskrivits att hälsingarna har byggt fler och större rum för fester än bönder i resten av världen. Dessutom har fler dekorerade interiörer bevarats i Hälsingland än någon annanstans fram till idag.
En bärande idé med världsarvet är att sprida kunskap. Här kan såväl barn och unga som forskarvärlden delta. Ett världsarv är en del i en internationell strävan efter samförstånd och fred. Det internationella utbytet är därför viktigt och ger möjligheter till nya samarbetsprojekt.
Unescos världsarvslista kom till som ett sätt att skydda världens främsta natur- och kulturarv från förstörelse, särskilt i krigssituationer, men också att skapa förståelse mellan folk och länder. Det är alltså i första hand ett bevarande- och fredsprojekt.
Listan består just nu av 725 kulturella världsarv exempelvis kinesiska muren, pyramiderna i Egypten och lutande tornet i Pisa. Det finns 183 naturvärldsarv och 28 blandade världsarv i totalt 153 stater
Världsarvsråd
Ett världsarvsråd ansvarar för förvaltningen av världsarvet. Ordförande i världsarvsrådet är landshövding Barbro Holmberg. Ledamöter är representanter för Länsstyrelsen, Region Gävleborg, landstinget, de sju världsarvsgårdarna, Högskolan i Gävle samt Söderhamns, Ovanåkers, Bollnäs och Ljusdals kommuner. Världsarvsrådet ska se till att kulturvärdena bevaras och att förvaltningsplanen följs. Annika Persson (FP) representerar Söderhamns kommun i världsarvsrådet.
